Det var lite fix kvar, som egen tvättmaskin och nytt köksbord men
sen var allt färdigt och hon skulle kunna fira nyår med några vänner i
en alldeles egen bostadsrätt. Inbjudningarna hade redan gått ut. Alla
hade svarat ja. Det skulle bli en nyårsafton att minnas.
Hissdörren knirrade och när hon baxat in tvättkorgen och tryckt på
B-knappen lutade hon sig bakåt. Det var ett tag sen hisspegeln gjordes
ren. När hon tittade riktigt noga kunde hon se en finne som börjat
uppenbara sig på högra kinden. Var inte hon för gammal för finnar?
Dunk. Hissen stannade på våning tre. När den stått stilla ett par
sekunder utan att någon öppnat dörren tittade hon ut genom den
smala glasrutan. Inte en människa. Hon öppnade försiktigt dörren
men såg ingen på våningsplanet. Kanske dags att serva hissen?
Precis när hennes pekfinger var ett par centimeter från hissknappen
startade hissen av sig själv. Hon ryckte till av knycken och tittade
på knappen som om den levde. Kunde den tänka själv eller?
