Erik var ensam sista timman eftersom Nils var tvungen att hämta
sin fru vid tåget. Det var inga problem, han fick väl baxa upp basen så
gott det gick på vagnen. Skit samma om den gick sönder. Den skulle
väl komma till Sydney i alla fall.
Erik tittade ut genom fönstret. Bara hans bil på parkeringen. Inga
kunder i sikte. Han kunde gå hem efter att ha lastat den sista vagnen.
Kartongerna fyllde vagnen och till slut var det bara den tunga ståbasen
kvar. Det var som om han såg gubben framför sig. Grinig, gnällig
och snål.
Gubben var ganska liten. Inte högre än basen i sig och hans lilla
kropp vägde säkert inte många kilo. Erik torkade bort lite av snusen
som runnit ut med vänsterhanden och grabbade tag i basen med
höger. När han smetat av sig snusresterna på byxbenet tog han tag
i snöret och drog basen mot postvagnen. Ritsch! Jaha, där gick det
förbannade snöret av.
”Vad gör du? Är du inte riktigt klok? Det är en klenod.”
Plötsligt stod gubben i dörren. Hade Nils glömt att låsa när han
åkte? Erik blev vansinnig och släppte basen nonchalant i cementgolvet.
När gubben hörde krasandet blev han högröd i ansiktet och fick
inte fram ett ljud. Gapade som en fisk på land.
