När hon betalat och kom ut från affären hade det börjat regna. Hösten kom tidigt och hon drog jackan tätare om sig. När hon drog upp kapuschongen fastnade den i hårknuten och bandet som den satt fast med lossnade. Hon skakade på huvudet och drog bort några hårstrån från axeln. Regnet gjorde glasögonen obrukbara och när hon tog av sig dem var hon nära att bli överkörd av en stor svart bil som kom in på parkeringen.
Plötsligt vevar mannen ner rutan och ropar hennes namn. Det blöta stripiga håret ligger klistrat över hela ansiktet och hon går med försiktiga steg mot bilen. Hon blir röd i ansiktet och börjar stamma när hon hälsar på Erik, chefen på huvudkontoret. Han ler mot henne och hon blir plötsligt nervös. Vem som helt hade blivit glad och känt sig upprymd men Lena sänker huvudet och börjar dra i håret.
En stund senare, när hon sitter i hans bil, ångar värmen upp och håret torkar. Ännu en stund senare, när hon skrivit på anställningsavtalet för den nya tjänsten som tillsatts på huvudkontoret, ler hon plötsligt. För första gången på länge. Håret är torrt, regnet har slutat och hon inser att hon ska äta något annat än fläskfilé ikväll. Och hon ska inte göra det ensam.
