Identifierar vi oss med protagonisten (vi måste inte ”tycka om” honom/henne)? Blir vi allt djupare involverade i handlingen under berättelsens gång?
Intensifieras handlingen, så att allt mer står på spel?
Vilka är de två viktigaste vändpunkterna?
För oss protagonisten till ”gränsen för den mänskliga erfarenheten”?
Vilka konfliktnivåer finns i berättelsen?
Vilket värde står på spel i berättelsen som helhet?
Känns slutet nödvändigt?
Bra frågor att ställa sig när man skriver.
Sen kanske inte berättelsen måste föra läsaren till ”gränsen för den mänskliga erfarenheten”. Inget är nytt under solen, sägs det.
Inte alltid så lätt att besvara alla frågorna, förstås.
Nej, verkligen inte. Man får sålla lite och ta till sig det man vill.