Det var nära nu. Tiden skulle imponera efter en KK-jogg i gassande
solsken. Vilken känsla att stå överst på prispallen för första gången i
år. Hon kunde nästan förnimma fotoblixtarna och blombuketterna
som prunkade. Inslagna i cellofanpapper med stora rosetter. Egentligen
skulle hon ha övat in ett segervrål och ett snyggt armlyft. Målfållan
närmade sig och det hade tunnat ur med konkurrerande armbågar.
Publikjublet blev allt högre och flaggorna dansade runt i luften
som eldsflammor på ett förstamajbål. Stegen blev längre. Bambambambam.
Det plötsliga surret ovanför huvudet gjorde henne irriterad
och när hon viftade till med armen sköt vänsterbenet fram som en
pistolkula. Det blev en halvspagat och högerknät skrapade i asfalten.
När halsen blev punkterad av getingsticken föll resten av kroppen
sakta ner mot asfalten. Likt en badboll som landat på en vass spik
på bryggan. Allergichocken slog ut hennes immunförsvar på några
sekunder och det sista som hördes var en lång suck när hennes ögon
spanade in konkurrentens segervrål med armarna i luften under skylten
som förkunnade ”MÅL”.
