Det är ingenting emot vad resten av gänget som ska jobba i Kolmården är. Jisses vilka kläder, peruker och sminkningar. Det är ett nytt sätt för mig att jobba på som bara jobbat med manus på scen tidigare. Givetvis har jag improviserat även under en föreställning men här blir det improvisation hela dage. Eller live, rättare sagt.
Att vara i sin karaktär hela tiden utan att falla ur sin roll när man är på scenen är både jobigt och utmanande. Men här är det flera timmar som gäller, med lite avbrott för fika och toabesök.
Fokuset gör att man blir trött efter en föreställning. Hjärnan jobbar för högtryck och även om man inte hoppar runt eller dansar i sin roll så blir kroppen trött i alla fall. Har man dessutom dubbla föreställningar så vet man vad man gör den dagen.
När jag var på Arbisteatern i Norrköping hade vi 4 föreställningar varje helg under säsong. Fredagar 19,30, lördagar 16,00 och 19,30. Och på söndagar 16,00. Sen åkte jag hem till Vingåker och jobbade på syfabriken måndag till fredag och hade dansgrupper på kvällarna. Ibland fattar man inte hur man orkade. Å andra sidan sitter jag inte hemma och slappar nu heller….
Bild från Lilla teatern och rollen som Amy i Company, 2007
Bild från Wet Side Story 1993
