Jag behöver inte känna efter

Jag pratade med en kompis förra veckan och vi pratade träning, ingen är förvånad. Hon stöter ibland på dom som säger att dom inte hinner, att dom inte har lust, att dom inte kan, att dom inte och inte….. Jag tycker det är toppenskönt att ha ett träningsschema att gå efter. Då slipper jag både tänka och känna efter. Är det söndag och det står ben, mage, då blir det ben, mage på gymmet. Är det onsdag och det står bic,axl, då blir det biceps och axlar. Inte tänka bara göra. För tänkt, det har jag redan gjort.

Jag satte ihop mitt träningsschema i början av året, eller egentligen innan året började. Planerade en vecka och sen kopierade jag typ 52 gånger. Givetvis kn man inte köra exakt samma varje vecka. Det kan vara nåt med jobbet eller nån avslutning på dans eller en föreställning, som gör att det kör ihop sig. Då stryker jag det passet och vilar istället. Och njuter av det jag ska göra. På så sätt blir det en hel del vilodagar.

Sen kan ju vädret spela in, framförallt på sommaren. Jag springer inte i hällregn, sån fanatiker är jag inte. Då får man vänta en dag. Är det regn och åska en vecka får man helt enkelt åka in till gymmet och springa. Svårare än så är det inte. Jag kan ju vara trött ibland precis som alla andra, men jag försöker att ta mig till gymmet eller ut och springa. Det känns skönt när man är klar. Är det jobbigt får man belöna sig själv. Nya träningskläder eller några böcker. Det funkar alltid.