I sista sekunden – del 2/2

Det tog ett tag innan jag förstod det. Han blev borta fler och fler helger och när jag frågade om jag kunde följa med någon gång, blev svaret alltid att det var för mycket jobb och för långa kvällar. Jag skulle bara få sitta på rummet och vänta.

Jag nöjde mig inte med det svaret utan bestämde mig för att överraska honom. Jag tog bilen och hade besökt både frissan och min massör samma dag. Humöret var på topp och jag såg fram emot hans snopna min när jag gled in på hans hotellrum.

Hela veckan hade bestått av de sista planerna vad det gällde bröllopet. Maten var spikad, dukningen klar, blommor beställda och min klänning skulle bara fållas. Vi skulle prata med prästen en sista gång och gå igenom proceduren i kyrkan, sen var vi redo.

Tröttheten bredde ut sig över mig när jag klev in i lobbyn. Resväskan vägde bly och jag slog mig ner några minuter för att pusta medan paret innan mig checkade in. Jag skulle hinna med både shopping och ett par långa promenader innan det var slut på helgen. Då skulle jag komma hem med lite förnyad energi och det behövdes.

Jag anande oråd redan när jag såg honom vid hissen. Han var ledigt klädd men ändå fin. Han skrattade och la armen runt midjan på kvinnan som gick bredvid honom. Hon var kort och ljushårig och såg ut som en yngre kopia av mig. Klänningen var elegant och såg dyr ut och klackarna var höga.

När han fick syn på mig stannade han upp. Hans ansiktsuttryck blev nollställt och vi stirrade på varandra i flera sekunder. Mitt liv rasade samman under den stunden och jag blev alldeles kall.

Jag tog min väska och bara gick ut. Det var som en tyst överenskommelse att vi inte skulle ställa till en scen. Jag körde i vredesmod hem till min syster och vi satt i soffan och pratade hela natten. Torbjörn ringde men jag svarade aldrig.

Vi sålde huset med hjälp av mäklare och jag lämnade kvar alla möblerna. Han fick ta det han ville. Hela mitt inre ekade av tomhet och jag har fortfarande inte kommit över det enorma svek han utsatte mig för. Tur i oturen var att vi inte hann gifta oss innan jag kom på honom.