Torbjörn och jag hade äntligen bokat kyrkan och min syster hade sytt min klänning. Allt var planerat in i minsta detalj. Men det var något som inte stämde.
Minnena var många sen min syster gift sig två år tidigare. Bara blommorna var ett kapitel för sig. Enorma dekorationer på borden och björkar längs med hela kyrkgången. Fåglarna kvittrade, solen sken och det fanns inte ett moln på himlen. De åkte iväg i en fin cab som de lånat av vår kusin och exakt 9 månader efter bröllopet kom tvillingarna. Det var som en saga.
Jag var glad för min syster. Hon hade längtat efter att både få gifta sig och ha ett stort kyrkbröllop med hela släkten inbjuden så långt jag kunde minnas. Erik och Gabriella träffades redan på gymnasiet och det fanns inga andra som kunde komma emellan dom. Kärleken och lyckan spirade redan då.
På den tiden hade jag sällskap med en kille som hette Niklas. Det var lite till och från och efter ett par år gick vi skilda vägar. Sen kom Torbjörn in i mitt liv. Det handlade inte om någon blixtförälskelse han fick jobba för min kärlek. Till slut föll jag till föga och vi förlovade oss efter några månader.
Nu hade vi hittat den perfekta bostaden i ett lugnt villaområde. Huset behövde renoveras men inte mer än vi kände att vi skulle klara av det. Ett rum i taget och med hjälp av Torbjörns båda bröder skulle taket läggas om till sommaren.
Jag skulle fokusera på trädgården. Planera om uteplatsen, plantera vinbärsbuskar och klippa ner äppelträden. Jag var även sugen på att plantera blommor och röja upp i se sen länge insomnade rabatterna. På baksidan fanns även ett par körsbärsträd som behövde sågas ner.
På det kom planeringen av bröllopet. Jag fick ta hand om det mesta på grund av att Torbjörn fått nytt jobb och börjat resa. Han blev borta fler nätter än vi räknat med och jag började fundera över om jobbytet var lyckat. Men han trivdes med andra arbetsuppgifter och större ansvar så det var bara att köra på.
