Kom på mg själv att ändra repliker igår när jag satt och skrev på pjäsen. Så att det skulle bli roligare. Sen undrade jag varför jag gjorde det. Är det viktigt att det är roligt? Till saken hör att jag skriver om ett tungt ämne och det är därför dom här tankarna kom. När jag skrev ”Alla är vi änglar när vi dör”, la jag in ett par sånger för att det inte skulle bli för mörkt. Det var precis lagom. I den här pjäsen har jag lagt in ett par sånger också. För att ”lätta upp” stämningen lite. Men frågan är om det är nödvändigt?
Är det viktigt med humor?
Det blev lite saft idag
Och en pastasallad
åh vad gott det ser ut! Vad är det för saft?
det där är svårt! Jag tycker att det måste finnas en gnutta humor med om det är en hemsk och mörk pjäs, men frågan är om humorn ska ta över? nej, jag tycker inte det! När vi har haft tunga pjäser, framförallt en (den jag skrev helt själv) fanns det egentligen ingen avsiktlig humor med men det kom humor i alla fall för att jag och regissören la in lite dels i skådespeleriet men också vissa repliker som är sånt som alla i den situationen skulle säga, så det blev igenkänning liksom.
Sen tror jag att varje publik ”hittar” humorn i varje föreställning
Igenkänning är såå viktigt. Det är mycket som ”föds” under repetitionerna som inte står i manuset. Viktigt att det roliga inte tar över, det har du rätt i. Det mörka måste få tillåtelse att finnas. Rabarbersaft!