Nu har det snöat här i Katrineholm. Men det är redan på väg att smälta bort. Blaskigt och trist men så är det. Just nu är det mycket tankar i skallen. Föreställningen nästa vecka kommer att bli såå bra, men det är lite praktiskt kvar. Mat till premiärfesten ska bokas, tidningen ska göra reportage imorgon, all rekvisita står i min bil, flaskor och glas klirrar och jag funderar på om vi fick med oss allt igår.
Att stå på scen är en pärs, att stå bakom en annan. Jag tror inte att alla inser hur mycket jobb det ligger bakom. All planering som är månader innan. Sen tar det inte slut utan även under och efter produktionen är det mycket som ska klaffa och göras. Och man är ofta ensam i sitt jobb. Men det är bara att streta på. Publikens glädje ger oss energi och gör så att vi fortsätter kämpa!
Gamla minnen från 2007 när jag gjorde Amy på Lillan i Norrköping. På bilden syns även Mattias som jag spelade emot. En otroligt duktig scenartist.
Jag tittade på dvd:n i helgen och fotade teverutan så bilderna är så där. Men minnena är desto tydligare. En av de roligaste produktioner jag medverkat i. Robin Karlsson regisserade och jag har såå många glada minnen från den tiden. Många av mina bästa vänner fanns med på scenen och det var en riktig återträff. Tänk att få jobb med Robin igen, vilken dröm!
Men alltså GUUUU vad kul!! Så himla roligt att få ta del utav =) KRAM <3
Kul att du tycker det, då ska jag lägga in mer minnen!