Jag hörde på morgonnyheterna att vissa elever har svårt att genomföra sin undervisning på ett bra sätt hemifrån. Ja det tror fasen det när de ska spela musik tillsammans eller dansa. Att stirra in i en skärm är ok när man får bestämma hur och när och varför. Men när hela dagarna ska tillbringas framför skärmen så blir det bara frustrerande.
Att se och höra lärare och kompisar är inte samma sak som att kunna diskutera fritt, skratta och kramas live. Vissa saker är givetvis bra. Vi slipper sitta i bilköer till jobbet och spy ut avgaser, vi slipper köa och trängas på bussar och i tunnelbanor. Vi slipper leta parkeringsplats och spar restid. Men jag tror att många skulle vilja gå tillbaka till det normala livet igen.
2 meter bort
Frågan är om det någonsin kommer att bli som normalt igen. Det kan ju vara så att många tycker det är skönt att jobba hemifrån och utnyttjar det i den mån de kan. Vissa möten kommer nog att hållas via Zoom i fortsättningen också. Tekniken har förbättrats och kommer att fortsätta förbättras. Och snabbt går det.
Vi kanske både har stannat och gått vidare?
Håll dig på avstånd