Jag såg på nyheterna imorse att vi inte ler lika mycket som vi brukar och det är väl inte så konstigt. Inga kramar när man ses, inga roliga tillställningar, inga stora middagar, inget kul alls faktiskt.
I mitt FB-flöde såg jag otroligt många som suttit hemma vid köksbordet och lagt pussel i mellandagarna. I och för sig väldigt avkopplande men man skrattar ju inte så mycket precis…
Många upplever också att andra ler mindre och visst är det så. Vi påverkar varandra. Finns det inget att le åt så är det svårt att fejka. Nu är vi i alla fall på väg mot ljusare tider och har vi inget annat att se fram emot så får vi se fram emot ljuset, våren, värmen, att badhus och bibliotek kan öppna, att teatrar och restauranger kommer igång och att världsekonomin stabiliseras. Nu måste jag sluta, det blev ju nästan lite politiskt….hahaha.
