Igår var det musikrep. Man blir påmind om alla luciatåg man gick under skoltiden. Jag var med i kören under 2 år och det var där min sångglädje skapades. Då precis som nu så gick jag med i kören utan att ha någon klasskompis med mig. Det mesta jag har gjort i livet har jag gjort på eget bevåg.
Natten går tunga fjät, Lusse Lelle och Stilla natt, allt kommer tillbaka och är det nåt som vi människor minns så är det våra luciasånger. Dom har etsat sig fast i ryggmärgen på någon sätt. Jag minna lucialinnet, glittret som alltid trasslade sig och de kalla golven och de smutsiga vita strumporna. Minns allt som igår.