Lite som en Big Mac, man vet vad man får. Lite mysigt, rysligt spännande och ett rafflande tempo på slutet. Inte direkt gastkramande, men ändå bra. Jag har läst Annas böcker i många år. Dom är bra och jag ser Eva Rösa framför mig i filmatiseringen.
Agnes har utsatts för sexuella övergrepp i många år och hittar en stödgrupp va nätet, vid namn ullsaxen. Den är bildat Maria Wern är snart på plats. Det blir en snårig historia som utspelar sig i Visby på Gotland.
Det är en serie som firar 20 år i år och Annas böcker är omåttligt populära. Hon har hittat en ”lagom blodig” stil och den går hem tillsammans med en bra tolkning av vardagen hos människorna. Hon har hittat sitt eget succérecept. Det är bara att fortsätta.
