Han tappade den gång på gång. Det var som om den var inoljad och
gjord för att glida ur hans hand. Frustningarna blandades med flämtningar när han sprang. Tröjan var blöt på ryggen.
Han fick väja för en jamande katt som gled in under en rostig
Volvo. Men han hann inte spotta tre gånger, det var för bråttom.
Handen hade börjat blöda av den vassa eggen och dropparna markerade hans framfart. Fåglarna repeterade en symfoni och om det inte
vore för de sista minuternas händelser hade detta varit den ultimata
sommardagen.
Stegen blev tyngre och benen ville inte samarbeta. Synd att han inte
utnyttjat gymkortet oftare. Inte en människa syntes till på gatan. Var
alla i skolan eller på jobbet? Inte ens en hund skällde. Bara katten som
jamade. Kanske av rädsla. Rädd ja, det var Roger också. Ändå sprang
han mot faran.
Det var många som skulle ha sprungit fram till den brinnande bilen
för att se efter om det inte var någon i den. Folk var rädda och misstänksamma. Men Roger var inte rädd för någonting. Han handlade
istället för att tänka.
Lågorna flammade upp runt bilen och han höll händerna framför
sig som skydd. Han tvekade innan han lutade sig fram och stack ner
kniveggen längs med rutan. När låset klickade till andades han ut av
lycka. Bilhandtaget var glödhett och mannen i bilen var medvetslös
när Roger drog ut honom. Han blev sittande några sekunder. Hur var
det man gjorde? Livräddningskursen på jobbet kändes avlägsen.
Det var inte förrän nu han såg vem han dragit ut ur bilen. Mannen,
som var efterlyst i tidningen, vägde över hundra kilo och hade utnyttjat sitt gymkort bättre än Roger. Genom stubben såg han ett flertal
tatueringar. Mannen grymtade till och Roger hann inte reagera förrän
han kände något varmt komma från magen. Den kniv han hämtat för
att få upp bildörren med, satt nu i hans mage. Han drog sakta ut den
och stirrade på den vassa blodiga eggen. Sedan föll han ner medan
den tatuerade mannen reste sig och gick.
