Ett smakprov till från en av mina e-noveller.
Det var inte lätt att se honom där han satt ihopkrupen i hörnet med en lite för stor jacka på sig. Benen var korslagda och ryggen böjd. Gick man tillräckligt nära kunde man se något svart och stripigt som ilsket stack ut från jackans kapuschong. Det var ingen som gick nära. Eftersom jackan hade samma nyans som varuhusets grafitgråa vägg var man tvungen att titta noga om man skulle se honom där han satt med sin mugg i handen. Genom byxorna syntes hans nakna, vita hud. Ena bakfickan saknades och det var svårt att avgöra vilken färg byxorna haft från början. Lukten vittnade emellertid om att de borde tvättas omgående.
Människorna som passerade på trottoaren liknade Duracell kaniner med dignande kassar i händerna. Deras nackar verkade stelopererade när det sicksackade fram i julhandeln. Den ena påsen var större än den andra och det verkade som om alla medverkade i tävlingen ”Den som har flest påsar när han dör vinner”. Alla ville vinna.
Pojkens mugg var tom och det enda som singlade ner i den var snöflingor. När han vände på den hade snön förvandlats till vatten som sakta droppade ner på asfalten. Eftersom han inte hade någon brådska räknade han dropparna. Han drog jackan tätare om sig och tittade upp på en pälsklädd kvinna som stapplade fram på höga klackar i snömodden.
