Jag läser på Livsmedelsverkets sida att det är mycket matsvinn i skolorna. Det känner jag igen sen jag var liten. Jag lämnade mat alla dagar.
En av sex skolluncher äts inte upp utan hamnar i sopkorgen. Matsvinnet beror inte i första hand på att det lagas för mycket mat utan är ett symtom på brister i måltidsmiljön – för stressigt, hög ljudnivå och få vuxna i matsalen. Därför sitter rektor på nycklarna till lösningen, inte bara måltidschefen. Det är slutsatsen från en ny kartläggning av matsvinnet i kommunala verksamheter.
Livsmedelsverket har för andra gången kartlagt matsvinnet från luncherna i kommunala förskolor, grund- och gymnasieskolor och äldreboenden. Fler kommuner än tidigare mäter fler delar av matsvinnet – både svinnet som uppstår i köket, i serveringen och från tallriken. Det gör att medvetenheten ökar om var och varför matsvinn uppstår, vilket är en förutsättning för att kunna vidta rätt åtgärder.
Var sjätte lunch slängs
Skolorna är det område där kommunerna arbetar mest aktivt med matsvinnet. Även om matsvinnet är lägre per matgäst i skolan jämfört med i förskolan och äldreomsorgen, slängs var sjätte lunchportion. Det blir uppskattningsvis 11 000 ton mat varje år.
– Det är självklart viktigt att alla gör allt som går för att undvika matsvinn för klimatet och miljön, men i offentliga måltider är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs istället ha ätits upp och gjort nytta, även om det förstås förekommer att det lagas för mycket mat ibland, säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
