Viktig läsning för alla som ratar kött. Och hör sen.
Växtbaserade köttsubstitut kan orsaka järnbrist. När forskare på Chalmers undersökte 44 vanliga vegoburgare, -korvar och -färser var den mängd järn som kroppen kan ta upp en bråkdel av vad som angavs på etiketten.
Övergången till växtbaserade köttalternativ går snabbt men teknologin för den processade varan är ny och lider av barnsjukdomar vad gäller näringsinnehållet. Nu har forskare vid Chalmers och universitetet i Århus undersökt 44 populära köttsubstitut som säljs i stora svenska butikskedjor. 41 fick underkänt och tre godkänt med tvekan.
− Generellt var kroppens upptag av järn och zink mycket lågt. Ingen av produkterna hade god tillgänglighet. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett sorts salt som finns naturligt i växten men hämmar upptaget av mineraler i kroppen, säger Cecilia Mayer Labba, forskare vid Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap som är studiens huvudförfattare.
Hon disputerade nyligen på en avhandling om de näringsmässiga konsekvenserna av att ersätta animaliskt protein med växtbaserat protein.
Framför allt hos kvinnor är järnbrist ett utbrett problem. I Europa är 10-32% av alla kvinnor i fertil ålder drabbade, och i Sverige nästan var tredje tonårsflicka i högstadiet.
Samtidigt är det mest kvinnor som har gått över till en växtbaserad kost och äter mindre rött kött, som är den viktigaste källan till järn som lätt kan tas upp i tarmen.
Cecilia Mayer Labba betonar att det finns en stor enighet bland forskarna om att en mer växtbaserad kost med rotfrukter, baljväxter, fullkorn, frukt och grönsaker är bra för både klimatet och hälsan.
Men det är lika tydligt att maten inte automatiskt blir hälsosam bara för att den är växtbaserad. Den behöver vara varierad och behandlad på ett lämpligt sätt.
– Det här är ny teknologi och jag tror att det behövs en kompetenshöjning för att förstå hur näringsinnehållet påverkas vid de processer som används. Det är dags för industrin att ta nästa steg, säger Cecilia Mayer Labba.
Hennes uppfattning är att industrins fokus hittills legat på att produkterna ska smaka gott och tilltala konsumenterna.
Resultaten som publiceras i tidskriften Nutrients visar att biotillgängligheten av järn och zink – alltså vår förmåga att ta upp mineralerna – är mycket låg i köttsubstitut som är baserade på soja-, ärt- och veteprotein.
Undantag var mykoprotein och den fermenterade sojaprodukten tempeh där biotillgängligheten var bra men där det i stället från början fanns mycket lite järn.
Vid fermentering av tempeh används mikroorganismer som bryter ner fytat och det är enligt forskarna exempel på en befintlig metod med potential att lösa problemet.
