Nu har jag varit på en utbildning inom Försvarsmakten. Den var jättetuff och den är inte för alla. Vi var 26 stycken, blandat killar och tjejer och vi har kämpat tillsammans med värdegrunder, CBRN, sjukvård, skjutit AK4, eller pistol för dom som skulle göra det, sprungit, satt upp tält, rivit tält, suttit eldvakt, skjutit ”fiender” mitt i natten och marscherat i mil.
Fötterna kändes som 2 stora blåmärken när alla kläder, stridsvästen och stridspackningen var på och sen en AK4 hängande på axeln. Jag har skavsår i nacken och fingrarna är svullna av alla laddningar i magasinen med skott.
Vi har gråtit och skrattat ihop, ätit i skogen, plockat tomhylsor och svurit över att vi inte sköt i A-zonen, men jäklar vad kul det har varit. Nu saknar jag att möta alla i korridoren på morgonen när man ska upp och borsta tänderna och käka frukost.
Jag fann riktigt bra vänner som jag känner att jag kommer att ha kontakt med resten av livet, för det vi har gått igenom har etsat sig fast i oss och det är bara vi som vet hur vi har slitit.
Känns lite konstigt men jag längtar tillbaka.
