Läser i en tidning att bara två av tio barn mellan fyra och sjutton år nådde 2020 den rekommenderade mängden fysisk aktivitet och bara ett av tio barn lever hälsosamt sett till både kost och motion. Det låter inget vidare.
Nuförtiden vill barn och ungdomar själva kunna påverka vilka tider, på vilket sätt och hur ofta de tränar. Det kan köra ihop sig med hur föreningar och klubbar är uppbyggda. Ibland tycker jag man får nöja sig med det som finns och inte komma med bortförklaringar att det inte passar tidsmässigt eller något annat.
När jag var 4 år började jag på barngymnastik i Vingåker Gymnastikförening. Där gick jag till jag var 16 år, då tog jazzdansen över och den har funnits i mitt liv sen dess. Man har inte alltid möjlighet att välja vad man vill göra. Man får kanske vara med i den lokala klubben och spela fotboll för att komma igång och röra på sig.
Intresset för hälsa och en aktiv livsstil fortsätter samtidigt att öka hos personer mellan 15 och 24 år, en trend som gått åt samma håll i tio år. Unga är dessutom mer samhällsintresserade och ställer höga krav på ett genuint engagemang i jämlikhet- och hållbarhetsfrågor.
Det finns givetvis mycket som kan förändras och förbättras men något säger mig att vi i den vuxna generationen var lite segare och lite mer envisa när vi var unga. Ibland får man ta det som erbjuds. Annars får man ta på sig skorna och springa en stund.
